My Life. My Choices.

It's My Life

Som ni säkert märkt och antagit så har jag och Mattias beslutat att Wilse blir kvar.
Jag skulle aldrig mer ha en hanhund, med anledningen av att det är åtta tikar i våran familj. Jag har motiverat det att det skulle inte vara snällt mot en hanhund, men någonstans känner jag att jag måste försöka för Wilse är en helt underbar kille med många fina sidor som jag vill se mer av! Jag har ju ägt hanhundar tidigare, och jag har ju en plan i mitt bakhuvud över hur jag vill att min hanhund ska bete sig runt tikarna och det är något jag kommer vara stenhård på direkt! Vi har sådan tur att tikarna börjar snart dra igång med sina löp och han är alldeles för liten nu för att vara sexuellt intresserad när han nu ska vara med om sin första löpperiod, givetvis kommer han bli lite intresserad då det kommer en ny doft i hemmet, men jag kommer inte tillåta något överdrivet intresse på den doften.

Skulle det visa sig sen att det inte går, för att det blir för jobbigt för honom, har jag världens finaste vänner som ställer upp och tar hand om Wilse ett par veckor samtidigt som har får lite träningsvila och den viktiga återhämtningsvilan. Vänner som är helt med på hur jag tränar och lever med mina hundar, så han kommer inte få några ”fria tyglar”.

Varför alla dessa hundar undrar ni nu?
Jag vill ha hundar att träna, tävla och leva med. En eller två hundar funkar inte för mig, jag gillar att testa gränserna och se hur mycket jag klarar av. Tittar man på dagens hundar så ser ut som följande:
Thea – 13år, pensionär.
Iza – 12år, Tävlar fortfarande agility, men inte med mig som förare då jag inte längre tävlar agility.
Kelly – 8.5år, Sjukpensionär. Kommer aldrig mer tävla.
Bella – 7år. Hänger med på träningar och tävlingar, men ingen hund jag satsar på.
Vikki – 6.5år – Min Enda riktiga Tävlingshund! Och kommer vara 8år när valparna är tävlingsklara.
Lexie – 2.5år Inte den tävlingshunden jag vill ha. Kommer bli en bra tävlingshund, men hon är inget ”vinnar-material”.
Molly – 2år. Jäkligt fin och arbetsvillig hund, men hon vill bli agilityhund och kommer få bli det. Överlåter hennes tävlande till My. Kommer tävla lydnad när Lexie är uppflyttad till lk2.

Så där står jag nu, sätter allt mitt hopp till att Willow och Wilse är två kanonhundar på tävlingsplanen om 2år, och då är det tveksamt till att Thea, Iza och Kelly fortfarande är i livet tyvärr.. Tyvärr är Kelly en hund som tar väldigt mycket plats i våran flock, hon är en väldigt utåtagerande hund som stressar för minsta lilla, hon är den jobbigaste hunden i våran flock och hade jag haft en vän som mig själv att prata med för 5-6år sedan så hade jag nog sagt adjö till Kelly då, men idag har vi alldeles för mycket historia tillsammans och jag har ingen släkting eller vän som skulle vara det perfekta pensionärshemmet för henne.

Kelly

Men två valpar samtidigt, hur ska det gå?
Jag tror inte det kommer blir några som helst problem. För ser man på åldrarna på mina nuvarande hundar så skiljer det bara 1år mellan dom, och det har egentligen inte varit några problem. Möjligtvis Bella och Kelly då, dom var lite heta på varandra ett tag då dom är två väldigt utåtagerande hundar som reagerar direkt. Men annars har det aldrig varit några problem.
Trotsåldrar, spökåldrar och allt det där är något som jag aldrig haft på mina hundar. Jag har aldrig släppt på mina regler., jag tror på att har man en plan från det man får hem valpen på vad man vill ha när hunden är vuxen och sedan håller på det så kommer hunden aldrig hamna i några osäkra perioder, jag har ex aldrig använt ”nej, hon är så rädd för dig för att hon är i spökåldern nu”, utan istället tänk ”okej, idag blev hon rädd för den där människan. Hur ska jag få henne att gå ifrån den här situationen som jag VILL att hon ska” och sedan agerat efter den. Alla hundar kan även ha en dålig dag, det som andra skyller på trotsålder kan jag istället reflektera över att ”okej, idag har min hund lite mkt hormoner i kroppen, eller kanske har vi tränat lite för intensivt senaste tiden. Jag kanske ska sänka mina träningskrav på dagens lydnadspass men jag kommer absolut inte låta henne slippa träna”.  Att hoppa över ”allmänna mina regler” för att man har hormonpåslag gör jag inte!
Så tänker iaf jag, och jag tycker det har funkat bra hittills i mitt liv 😀

Jag är också väldigt noga med att ge alla mina hundar egentid, flera gånger i veckan får dom vara själva med mig och skapa sig helt egna erfarenheter, upplevelser och relationer med bara mig! Det är då dom även skapar sin egen personlighet och inte blir som resten av flocken, för hur tråkigt skulle inte det vara? 🙂

Så det är så som mitt liv ser ut just nu.
Det är livet jag valt att leva.

My Life

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *