Tuff

Och vi kör presentationen i kronologisk ordning, och börjar med hunden med stort H.

Tuff

Våran familjs hundägande började med en svart liten söt hundvalp, inte Foxterriern som pappa ville ha eller den Tibetanska Spanieln som mamma ville ha. Nej, jag ville ha en större hund, något mer att ”ta i”. Så där fanns det en annons i mora tidningen, blandrasvalpar mellan Border Collie/Golden Retriever och Stövare. Jag ringde, och dom hade två valpar kvar, en tik och en hane. På en fredag åkte vi och tittade på dom, och valde den kolsvarta hanvalpen (då vi hade fått berättat för oss att det var lättare med hanhund). Fredagen efter var han våran hund och vårat liv blev aldrig mer sig likt.

Tuff som valp...

Tuff var som valp den lättaste valpen man kunde haft, han blev rumsren på ett dygn, och den otroliga blåsan hade han med sig livet ut. Spelade ingen roll hur dålig i magen han var, Tuff skulle aldrig göra något inne. Han var även supersnäll, sov på sin plats och var inga som helst problem att ensamträna.

Men sen blev han könsmogen, och fick en hel del olater. Men som nya hundägare, utan ett kontaktnät med erfaret hundfolk så blev det som det blev, Tuff kom undan med mycket och blev den som bestämde allt. Tuff’s största kärlek var schillerstövartiken på andra sidan gatan, Tickan, och när hon löpte så var det en symfoniorkester i köksfönstret, och gick som en dammsugare på promenaden. Vi lärde oss att leva med detta i 3år, men i samma veva som vi skaffade Thea så insåg vi att situationen skulle bli ohållbar med en översexuell hanhund och en tik hemma så Tuff blev av med sina kulor, i efterhand ångrade vi att vi inte gjorde det tidigare.

September 2001Tanken när jag äntligen fick min efterlängtade hund var att även tävla agility, nu blev Tuff aldrig någon tävlingshund då hans jaktlust var alldeles för stor för en förstahundsägare att kontrollera. Men jag är envis, och försökte hela hans liv att få ut honom på tävlingsbanan, men det blev aldrig så.

Tuff var på många sätt en väldigt bekväm hund att ha att göra med, det fanns ingen hundaggressivitet alls i honom, han var tvärtom en trygghet för många hundar, han träffade på flera hundaggressiva hundar och förvånade deras ägare när det inte blev hundslagsmål. Jag saknar honom idag när jag träffar hundar som behöver lära känna en hund som honom, han hade ett väldigt trevligt hundspråk och var socialt trygg.

2004

Men sen var det hans problem då, det var inga katastrof fel. Vi lärde oss helt enkelt leva med dom. Det första problemet var att han tog alla chanser han fick att rymma, han lärde sig öppna dörren, då satte vi grind på altanen. Han lärde sig hoppa över grinden, då glasade mamma in altanen. Han lärde sig öppna altandörren, då satte mamma dit en myggdörr. Han lärde sig peta upp myggdörren, då satte mamma kedjehasp på den. Han lärde sig trycka sig fram mellan myggdörren och altandörren för att komma åt handtaget på altandörren. Vi satte stängsel runt gården, Tuff blev nöjd.

En gång hoppade han över ryggen på mig när jag böjde mig in i hundburen, i insjön! Hela familjen jagade det svarta strecket genom insjön, innan Tuffs nyfikenhet fick honom att söka sig in i en lastbilsverkstad där vi kunde stänga in honom.

Att öppna koppelkrokar var också en specialitet, något som ledde till att vi gjorde en extra ”säkerhetslina” som han hade mellan kopplet och halsbandet ifall han lyckades öppna kroken.

DSCF0040

Ett annat beteende vi lärde oss leva var med var att ”inte väcka den björnen som sover”, när Tuff hade gått och lagt sig så hade han gått och lagt sig! Väckte man honom då fick man räkna med att han skulle få världens raseriutbrott, något som resulterat i många söndertuggade armar och händer. Att ta märgben för honom var också förenat med djävulens utfall.

2005

Tuff största bekymmer för honom själv var hans extrema skotträdsla (även fyrverkerier och åska), den var så extrem att han la benen på ryggen och bara paniksprang. Tack och lov hände det aldrig när hon var lös (på rymmen), för då hade vi säkert fått hämta honom flera mil hemifrån. Men Tuff var så skottberörd att han panikhjässade till den nivån att han glömde andas, så man fick slå till honom i bakhuvudet för att han skulle dra efter andan. När Tuff var ung så fanns det inte mobiltelefoner i samma utsträckning, så blev han skrämd när man var ute och gick var det bara att snurra kopplet runt en lyktstolpe och vänta ut skotten, eller knacka på närmsta dörr och fråga om man fick låna telefonen och ringa efter skjuts eller hoppas att någon främling såg att man hade problem och erbjöd skjuts hem.

2008

Trots Tuffs ”problem” var han världens snällaste hund (om du inte väckte honom då, eller försökte ta hans märgben) och väldigt jordnära. Trots sina skotträdslor så vill ja säga att han var en väldigt stabil hund.  Med dagens erfarenhet törs jag erkänna att hade jag fått honom idag hade jag inte fått dom problemen som han hade, och då hade han varit den stabilaste hunden jag lärt känna, det var vi som förstörde honom.

Vi fick 10år 1månad och 1dag tillsammans, Tuff insjuknade en kväll efter att ha gjort det han älskade mest i hela livet: nämligen att bada! Tuff badade från det isen släppte på vårkanten till den la sig igen på vintern.

Jag insåg i samma sekund som vi drog fram honom från under mamma och pappas säng utan att han muttrade ett ljud att våran resa därifrån skulle gå åt olika håll, men vi gav honom en chans. 3 dagar senare, den 1 juli 2010 16:30 drog han den sista djupa sucken i min famn och våran tid tillsammans var slut.

Maj 2010

Jag är oerhört tacksam över att det blev Tuff som följde med oss hem. Att börja med en tuff hund var ett bra val för mig, han gjorde mig till den personen jag är idag. Han gjorde att jag ville träna mer, lära mig mer och att inte ge upp!

och än idag lär jag mig saker av honom, 5år sen jag sista gången smekte hans silkeslena öron så kan jag tänka på saker han gjorde och känna ”Jaha! Var det därför han gjorde så!”

Tack min svarte prins för att du fanns där genom min uppväxt, för att du alltid ställde upp och förlåt dom saker vi gjort i brist på bättre vetande.

April 2010

2008

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *