Kategoriarkiv: Skador/Sjukdomar

A Little bit of sunshine

 

Badhundar

Eftersom de va helt okej väder idag så fick hundarna ta årets första riktiga bad, 24 Juni!
Blev bara ett kort dopp, för att inte kyla ner Thea allt för mycket och för att inte Lexie skulle få i sig alldeles för mycket vatten.

Dom tyckte det var kul i alla fall 🙂

Lexie

Busungar

och mina badkurkor, som heller håller till i vassen:
BadkrukorAnnars har vi tillbringat kvällarna ute på klubben, Vikki och jag hårdtränar lydnaden där vi just nu nöter fokus och position i fotgåendet och kedjar lite olika moment. Går väldigt bra så länge vi inte är i närheten av agilityhindren, det är hennes svaghet som vi verkligen måste fortsätta nöta på ifall hindrena står bredvid lydnadsplanen.

Lexie tränar agility för fullt inför en debut senare i sommar.
Vi har börjat köra längre och längre kombinationer som vi baklängeskedjar och det går väldigt bra, hon är lite vid i svängarna med det beror på att jag är så långsam i mina rörelser. Det är tur hon är snabb, för hon tar igen dom vida svängarna på sin fart.

Igår jobbade vi på framåt suget ut ur tunnlarna, då hon gärna tittar efter mig när hon kommer ut ur tunnlarna och missar hindrena som står där (fullt förståeligt). Så jag har baklängeskedjat framåtsug ur tunnlar, och snälla lilla Lexie fattade direkt vad jag ville ha ut av det, och det blev väldigt bra. Kunde till och med använda en liggande boll som slutbelöning, och det är stort för den svårbelönade Lexie!

Kommer bli en rolig tävlingshund i agility den där, det är jag övertygad om!

LeXXie

Kelly har fått följa med ut och tränar lite, tyvärr tror jag inte att Kelly kommer att komma ut på agilityplanen nå mer. Muskelspänningarna i hennes enda bakben vägrar att släppa och det märks att hon är stel när hon hållit igång för länge. Det är tråkigt, men så länge hon kan vara en aktiv sällskapshund så får det nog bli så.
Men ifall hon överbevisar oss så ska hon bannemej ha kontaktfältsbeteende när hon kommer ut! För det är precis det vi nöter just nu, och hon gillar det (kan bero på att det är det enda hon tränar?).

Men nu är det tack och god natt och imorgon är min minisemester slut, åter till arbetet och en lång jobbvecka!

 

Kelly Uppdate

Vi fortsätter väl uppdatera medans jag ändå sitter här 😉

Kelly’s Rehab rullar vidare, nu har vi fått lägga vikter i benmanschetterna! Kelly har ju dessutom gått på koppelvila i fyra månader nu, jag gissar att det börjar bli tråkigt att lukta på samma luktar inom 2meters radie från vägen så jag har faktiskt tagit fram det som jag kallar ”PRO-kopplet”.

Kelly

Jag är ingen förespråkare av Flexikoppel, av den enkla anledningen att dom flesta som använder det inte kan hantera det.

Mina kriterier är att innan man använder flexikopplet
– Ska hunden klara av att gå avslappnat i ett vanligt koppel, att börja med ett flexikoppel tycker jag är det värsta man kan göra. Kopplet är nämligen ständigt spänt, så man lär sin valp att dra i kopplet.

Hunden ska även kunna sina kontaktövningar:
– Stannar jag, så ska hunden stanna. Även fast den befinner sig 5meter bort i kopplet.
– Ber jag om hundens uppmärksamhet så ska hunden svara på dom, på 5/8meters avstånd.
– Kallar jag på hunden, då ska hunden komma omedelbart (ex. vid hundmöte) så jag kan korta och LÅSA kopplet.
– Vid möten så skall hunden gå bredvid mig och inte kasta sig fram i kopplet. För går kopplet sönder (ja det händer) så har man inte en chans att ta tag i linan, den kommer bränna sönder dina händer, hundslagsmål kan utbryta osv, ja det kan få förödande konsekvenser!

Kelly uppfyller dessa kriterier, och får därför äran att få en förlängning på sitt koppel!

DSC_3859

Så här går Kelly tillsammans med dom andra, kopplet är inte i låst läge.
Kelly vet att man ska gå tillsammans med sin flock! När flocken springer lös, då får hon nyttja hela kopplet och ”göra som hon vill”.

Och det jag tycker är viktigast är att alltid ha sele tillsammans med flexikopplet, inget ständigt smådrag i halsbandet!

Kelly har också privilegiet att få vara med på saker själv, det är hennes typ av aktivering. Så i fredags fick Kelly följa med oss ut och åka skoter för första gången i sitt liv, lite orolig i början men sen rullade hon ihop sig mellan mig och Malin och tittade framåt.

DSC_3885

Väl ute på isen i skogen så fick hon faktiskt gå lös och skrota runt, tillsammans med dom andra ca 6lösa hundarna som var där. Gick så bra så!
En trött Kelly sov sen snällt hela kvällen 🙂

Kelly och Frasse

DSC_3871 DSC_3872DSC_3887DSC_3874

 

Agilitytävling

Idag klev jag upp alldeles för tidigt för att vara ledig söndag, bara för att åka och TITTA på en agilitytävling.
Jag har för första gången åkt till en agilitytävling och bara tittat, jag har inte ens rört ett agilityhinder idag!

Åkte dit för att titta på Iza, en taggad tant Iza.
Oerhört tacksam över att My vill köra Iza så hon får göra det hon tycker absolut mest om, att köra agility. Hade tänkt titta på första hopploppet i klass 1 också för att se hur det går för våra klubbkamrater innan jag åkte hem, men innan jag visste ordet av så hade jag tittat på alla dagens lopp och klockan hade passerat 16 🙂

En oerhört trevlig dag blev det, hade alla mina hundar med mig. Molly tyckte situationen var jobbig första minuterna men sen tittade hon glatt på hundarna som körde, Lexie blev som en atombomb och både skrek och snurrade i ett försök att ta sig ut på planen, så jag fick vackert stå där med henne tills hon lugnat ner sig så pass att jag kunde lämna körhallen med en lugn hund. Tog med mig Kelly in, beredd på att hon skulle bli deprimerad över att inte få köra. Men det gick bra, jag hade ju inte packat med några burar, godis eller annat som för henne kopplas till agility så det kände som hon förstod att hon inte skulle tävla. Hon hade fullt upp med att tigga godis, mackor och folk lunchar, huvudet for ner i ett antal väskor i jakten på ätbart. Ja, de e tur hon är söt iaf.

Kelly o Malin myser lördag kväll

När tävlingen var slut passade jag på att hugga tag i Sandra och be henne kolla lite snabbt på Kelly om vi är på rätt väg. En snabb koll av Sandra skvallrade att det var bättre i frampartiet och i höger bak. Men vänster bak var fortfarande en mindre katastrof. Så det är där vi får lägga all våran kraft, en gissning jag har är att Kelly dragits med en mindre skada i vänster bak en längre tid, och när hon hoppade ur bilen före jul så var det vänster bak hon la all tyngd på när hon landade och inte orkade hålla ihop kroppen på den där isfläcken.. Men som sagt, det är min gissning iaf.
Vi har iaf fått OK att börja med viktmanschetter nu! Så äntligen kan vi göra något mer!

Mitt agilitybehov har blivit stillat idag, det kändes inte särskilt fel att bara sitta och titta en hel dag. Det var bara på slutet jag kände att jag ångrade att jag inte frågade om jag fick åka föråkare på sista hopploppet med Vikki, men jag och min inre röst hade en diskussion om att det vore en jävligt dum idé att starta en totalt otränad hund bara för att jag är tävlingsidiot. Kändes inte som jag och Lexie har någon brådska ut, en grundtränad hund kommer så mycket längre fortare!

Skogspromenad Tisdag 24/3 2015

Apportering

Vi körde ett litet pass apportering med lillan på eftermiddagen.
Apportering är ju något vi lagt tyngd sporadiskt på under hela hennes uppväxt, att greppa saker var faktiskt det första hon lärde sig 🙂 Men nu är det hög tid att ställa lite mer krav på henne.

Men idag körde vi bara en påminnelse för att komma dit vi var sist, samt att det även var första gången vi körde på en tävlingsgodkänd apportbock! För henne var det inte problem!

Ikväll tog vi även den andra längre promenaden sen Kelly blev ”sjukskriven” för 1½månad sen, den gick i sakta marsch runt med en vilopaus hos mamma. Det gick bra, hon kändes inte trött eller stel när vi kom tillbaka. Så det känns som vi är på rätt väg!

Hälsning från.. ”sjuksängen…”?

Thea Tanten hälsar att livet leker!
Thea går ju på 10dagars koppelvila medans operationssåret läker, och Rimadyl.
Veterinären glömde dock att berätta för Thea att hon skulle ta det lugnt..

Hon är mer galen än innan, och både hoppar, studsar och far runt när hon inte hålls kopplad..

12år och artros i hela kroppen? Skulle inte tro det..

I samråd med veterinären har vi fått smärtstillande utskrivet för en längre period och med tanke på hur Thea som var glad innan nu är ännu gladare så har vi insett att Thea nu nått den punkten i sitt liv att hon kommer att få äta smärtstillande, troligtvis livet ut. Men så länge Thea är glad och lycklig så är det helt okej för mig!

Bustant 17/2 -15

Älskade

 

Veterinär och Träning

Har man inge bättre för sig(?), så kan man ju alltid ränna runt på veterinärstationerna i halva dalarna.
Och idag var en sån dag, och det var Thea’s tur.

Thea har så länge jag kan minnas haft en liten knöl i armhålan, inget som besvärat varken henne eller oss. Men senaste månaderna har den börjat växa, och nu hade vi kommit till det stadiet att selen börjat klämma på den så vi och veterinär ansåg att det var lika bra att ta bort den. Eftersom Thea är till åren kommen, och hela sitt liv har varit väldigt lättsövd och gått ner djupt så är ju sövning något jag helst undvikit så jag var lite nervös för idag. Men tack och lov gick allting bra, jag lyckades tillochmed prata in mig på operationen och fick vara med, samt att jag lyckades få veterinären och dissekera knölen med mig 🙂

Det var bara en vävnadsknuta, totalt ofarlig.

SlumrarSömntutan

Väl hemma sken solen, så alla hundarna (utom Thea) tillbringade lunchen ute på gården i solen. Bella var helnöjd och låg och sov i en snödriva medans ’valparna’ röjde järnet, Iza satt och sov på altanen och dom andra två bara var.

På kvällen har jag och Lexie tränat lite till.
Vi började med Ställande under Gång, för att vara andra passet är jag väldigt nöjd! Hon förstår att hon ska stå, och stå kvar. Sedan ett pass med fritt följ, lite svårt med halterna idag och sen hade jag velat ha lite mer driv framåt och lite mindre fokus (Ja, ni läste rätt. Hon har för mycket fokus, hon låser sig gärna i fokuset). Passade även på att göra ett apporteringspass, det var ett par månader sen (skäms på mig!). Men tack och lov kom hon ihåg, ett par mindre repetitioner med omvänt lockande sen satt hon fint och höll i den 10sekunder!

Jag är alldeles för lat för att filma 🙂
Måste bli bättre på det..

Hon är ganska rolig den där lilla Elvispen 😉

Lexie

Roadtrip

Idag har vi varit ute och rullat med bilen, fick med mig Malin och Diva ut.

Vi åkte till Falun och lämnade in IzaVettris. Hon hade inte åkt på något allvarligare än en dålig tand som behövde komma ut.
Iza stirrade ut en affisch med en katt på och fick sedan lugnande innan vi lämnade henne där och åkte vidare, eftersom vi ändå skulle till Falun så hade jag bokat in en tid hos Sandra på Dogworks, så vi skulle ha något att göra medans dom opererade Iza.

Först ut blev tant Thea, hon var mycket bättre i ryggen idag.
Sen hade hon dragit på sig en ny sträckning, men jag är inte förvånad, inte lätt att vara 1år gammal i huvudet med den kroppen. Men vi gör det vi kan för att underlätta så att Thea kan leva så nära det går att vara det livet hon vill leva!

Därefter valde jag att idag lägga Vikki på bordet.
Jag har haft på känn att hon varit lite stel i en muskel, och jag hade rätt. Så lite stretchning och isning så har vi snart löst det!
Annars inga problem med henne.

Vi avslutade med Kelly, som idag la sig på bordet med en helt annan attityd mot sist. Idag kunde hon slappna av, skakade knappt och såg faktiskt ut som hon tyckte om det. Sandra kunde konstatera att mitt hårda arbete jag lagt ner verkligen lönat sig, det var nämligen stor skillnad mot för 3 veckor sen!

Kelly

Vi hämtade upp en väldigt trött Iza hos veterinären. Hon fick väldigt mycket beröm av personalen, dom tyckte hon var väldigt trevlig och fräsch 11åring! Fin i kroppen, hullet och rent allmänt, djurskötaren som lämnade ut henne trodde dom skrivit fel födelsedatum i journalen och ville dubbelkolla att hon verkligen var 11år 🙂 Ännu mer förvånad (och glad) när jag berättade att hon fortfarande tävlade agility.

Iza

Med denna tröttmössa inrullad i en filt åkte vi och åt lite lunch och uträttade lite andra ärenden innan vi begav oss hemåt.

TACK Malin för sällskapet idag!
Jag ser redan fram emot nästa roadtrip!

 

 

Friskvård

Klappar mig själv på axeln, ikväll gjorde vi den sjunde behandlingen på Kelly!
varje kväll, 7dagar i rad har jag isat henens muskler och varje morgon har jag stretchat henne!
Hon går även på sina korta promenader, med täcke på och inga överdrivna aktiviter!
Nu ska jag bara kunna göra detta i ett par veckor till, Men nu när jag satt det i system så hoppas jag att det kommer funka.
Det är ju för Kelly’s skull jag gör det! (Även om hon fortfarande tycker det är tortyr)

Igår var vi ut på klubben och träffade Sofie och My, en promenad och lite lydnadsträning!
Körde mest bara igenom dom momenten som inte kräver tillbehör med Vikki, och lite fotgående med Lexie med nya störningen (i form av My/Sofie med deras hundar). Hon var väldigt duktig!

På kvällen blev det ett pass på pilatesbollen för Vikki o Lexie. För Lexie var det första gången, planen var att hon skulle stå med frambenen på den och bekanta sig med bollen. Men Lexie ville annat, och utan förvarning så satt hon på bollen! Men de var inga konstigheter för henne, på den sitter man, och står, och ligger.

IMG_20150119_213123

DSC_3108

 

Innan säsongen ens börjat så står jag med två skadade hundar..

Precis som titeln låter. Det blir ingen agility för mig i vår.

Har varit till Sandra på Dogworks idag med Kelly, Bella och Thea.
Kelly och Bella har blivit halta under jul/nyår och Thea är Thea, så det var dags för en genomgång.
Dom har fått vila, och jag har försökt isa. Men det är svårt när man inte vet vart skadan sitter, så det har Sandra hjälpt mig med idag.

Jag spar på detaljerna var deras problem sitter, men båda hundarna är satta på koppelvila och ordinerade stretching och isande av muskler, därefter ska det rehaba´s och byggas muskler. Detta är något som kommer att ta tid! Speciellt på Kelly, som jag idag är tveksam till om hon ens kommer att vara tävlingsklar till midsommar..

Så här står jag nu, men två skadade hundar och två unghundar som måste grundtränas innan dom ens ska tävlas.. Så med det sagt så blir det ingen agility för mig i vår, jag får lägga mitt krut på att träna lydnad och vallning med Vikki och Lexie istället samtidigt som jag tar hand om mina skadade och tränar Molly.

Lite tråkigt. Men mina hundars hälsa går i första hand! Sen får vi helt enkelt se vad som händer längst vägen..

Så nu får jag öppna kalendern och stryka över alla agilitytävlingar i kalendern och hitta lydnadstävlingar istället (Till Vikki’s glädje)

Thea o SandraPå vibbenThea och Bella på Vibben

kelly

 

Shame on me!

Antingen händer det alldeles för mycket för att jag ska ha tid att skriva.
Eller så händer det ingenting alls!

I helgen tog vi en roadtrip till Göteborg för att genomföra årets sista vallhundsprov, jag hade också hoppats på att det skulle bli det sista. Men så blev det inte, för Vikki ville annat.. 🙂 Men med 55mil hem hinner man diskutera mycket hur man ska gå vidare, nu har ju Malin sett hur ett VP ska gå till, så nu vet hon hur hon ska hjälpa mig. Största bristen för tillfället är lydnaden, ja ni hörde rätt, Elitlydnadshunden har problem med lydnaden.. Men nu så har vi en plan, och nu ska vi köra på den och jag ska även beställa hem en visselpipa så att Vikki inte kan skylla på att hon inte hör mig 😉

Medans vi ändå var där nere så passade vi på att hälsa på husse’s syster, och ta en trip på Ullared.. Helt galet! Men för en som jobbar inom handeln så är det ganska imponerande hur det funkar, arbetsskadad? japp!
Blev lite småköp, hade nog blivit mer om det inte varit för att det var så djävulskt mycket folk där, det går inte att föreställa sig att det kan vara så mycket folk på samma plats samtidigt! Men nästa gång jag åker dit så blir det under lågsäsong, för jag kommer ha kasslermärken på rumpan (efter alla kundvagnar som kört på en) till efter nyår..

Lexie har också fått vara med till Göteborg och fått egen tid på nya platser, inga problem alls, tvärtom, hon tyckte det var ganska skoj. Måste verkligen bli bättre på att ge henne mer egen tid på nya platser..

Kelly fick vara hemma hos mina föräldrar, och sent på fredagskvällen fick jag ett SMS av mamma att jag skulle ringa henne.. Hjärtat slår då ett par extra slag medans man hör signalerna ringa i telefonen, mamma svarade och Kelly hade fått ett EP-anfall till.. Den här gången hade hon kissat ner sig, men innan mamma hunnit reagera och kommit ur sängen och allt sånt så var anfallet till stor del över. Har sett ett litet mönster i henne’s anfall, märks om hon får fler anfall om det stämmer, isf måste jag börja fundera över lösningarna på det problemet..

Vi  avslutar med en bild eller två..

Kelly

Bella

Vikki

Lexie, Molly o Vikki