Kategoriarkiv: Skador/Sjukdomar

Vikki update

I början av sommaren skadade Vikki sig då hon fastnade när hon skulle hoppa över en grind nere hos Nathalie, och det är en skada vi dragits med sedan dess. Med anledning av denna hade vi inte så mycket till val än att ta en paus från lydnaden, och därmed så försvann våran planering om att bli lydnadschampions i år. Vikki’s muskelskada hindrar henne nämligen från att prestera på topp i dom explosiva rörelserna som finns i elitlydnadsmomenten, och att det inte är schyst att träna en skadad hund behöver jag väl inte ens nämna?

Skadan är även en av orsakerna till att vi började med rallylydnad, då den inte är lika påfrestande för hennes skadade muskler, för någon totalvila existerar inte hos oss. Man måste bara anpassa sig och ändra fokus ibland 🙂
Och Vikki har faktiskt haft jätteskoj på rallylydnaden, det tänker jag inte säga emot. Hon är en sån typ av hund som alltid presterar det lilla extra på tävling då hon fullkomligt älskar att tävla, oavsett gren.

Idag har vi varit på återbesök hos Sandra på Dog-Works efter några veckors hemma behandling och vi fick beröm. Vi har skött oss jättebra och från fem svullna, spända och tokinflammerade muskler, en skadad tå och en spänd/överbelastad rygg är vi nu nere på två spända muskler, tån är frisk och dessutom är rörligheten i ryggen tillbaka! Så idag har vi fått lite övningar som vi ska jobba med till nästa gång, och även fortsätta med våra behandlingar givetvis! Och när hon är tipp-topp igen så kommer vi börja träna dom nya momenten, så vi är tillbaka starkare än någonsin nästa år! 😀

Min Bästa Vän Vikki <3

Vikkan

 

Long Time..

Oj, har det redan gått nästan tre veckor sen jag bloggade sist?

Tyvärr kommer det nog att se ut så ett tag framöver, mina arbetsdagar är väldigt långa då jag har ca 12mil enkel resa till jobbet i Borlänge och innan jag åker eller efter att jag kommit hem så måste jag hinna träna hundarna också. För tillfället är det ingen daglig träning för alla, men jag försöker!

Molly

Vad har hänt sen sist då?
Molly har blivit uppflyttad till hoppklass 2 efter att ha plockat två pinnar i söndags! I agilityklassen blir hon lite störd av balanshindren, då hon gillar när det flyter på och hon har inte hittat flytet på dom hindren ännu men vi tränar så kommer det!
Vikki har tävlat Elit lydnad. Inga poäng att skryta om, men jag blev några erfarenheter rikare och är supernöjd över helheten på vårat genomförande. Det är svårt att lyckas på den nivån av en sport där man är ensam när man tränar och det inte finns någon i den direkta närheten med erfarenhet som dom kan dela med sig av. Sedan har Vikki’s skada från vallningen inte läkt ordentligt så nu går hon på rehab hos Sandra på DogWorks.
Lexie har tävlat agility, inga resultat där heller men tävlandet gör att jag ser var hennes svagheter ligger, så jag kan åka hem och träna på dom.
Bella var så nära sin sista pinne i agilityklass 1, men jag drabbades av blodsockerfall och orkade inte trycka henne runt ett av dom sista hindren så det var helt mitt fel! Bella går nu på vila en dryg månad innan vi försöker igen.
Thea , min älskade Thea har fyllt 13år! Vi hade ett roligt kalas 🙂
Iza och Kelly, har mest bara hakat på. Iza jobbar bara på att hålla sig i form och Kelly är idag ganska nöjd med ett liv utan krav och träning.
Willow och Wilse lägger jag mycket tid på deras allmänlydnad. Willow har sen överfallet stora problem med hastiga rörelser runtomkring henne på promenader och träningar, så det jobbar vi så mycket jag kan med och inomhus där hon är trygg har vi börjat med lite grunder i lydnaden för att bygga på våran relation. Då Willow reagerar på rörelser så reagerar också Wilse, men har reagerar på ett annat sätt, han reagerar för att stötta sin syster och hjälpa henne bort med det som skrämmer henne så jag har dom isär så mycket jag bara kan för att dom ska skapa sig egna erfarenheter av allt som händer runtomkring.

Härnäst så fortsätter jag träna alla lediga stunder jag får, och hur två av mina hundars framtid ser ut ska jag berätta om i ett nytt blogginlägg snart!

Tårtkalas Thea 13år

Ännu en orsak till att man har fler hundar:
När en är skadad har man fler att välja på.

Jag vet ärligt talat inte vad jag hamnat i för flow sen Thea’s juvertumörer i juli förra året, för nu är Lexie också halt.
Har inte haft en enda månad utan veterinärbesök tror jag…  Jag orkar inte mer nu! Är hon inte något piggare i tassen på måndag så lär jag ringa veterinären och få en röntgentid, ifall någonting är brutet. Så just nu ligger hennes lydnadsstart nästa helg väldigt risigt till.

(Juni – Ögonlysning Vikki o Lexie)
Juli – Juvertumörer, Thea
Augusti – Livmodersinflammation, Thea
September – Hälta, Molly
Oktober – Juvertumörer, Iza
November – Inte skador. Men däremot vaccinerade jag allihopa
December – Urinvägsproblem, Lexie
Januari – Dräktighetsundersökning, Vikki
Februari – Kejsarsnitt och Allt det där, Vikki
Mars – Inga besök! Som jag kan komma på iaf…
April – Veterinärbes. Valparna + Bruten Tå, Kelly + Halt, Lexie + Slagsmålsskador, Tezzúz (Katten)

Jag har iaf utnyttjat Agria kan vi lugnt säga! Och använt mina sparpengar ganska rejält..  Men det är tur dom är värda varenda krona.

Nu hoppas vi att Lexie bara är halt pga klon hon bröt tidigare i veckan, och inte har brutit någon tå också.

Thea

Thea, när vi hämtat henne på Strömsholm

Lydnadskurs

Igår var jag och Vikki på lydnadskurs för Frida Wallén (för er som inte vet vem hon är, klicka här). Har inte riktigt hunnit sätta igång henne efter valparna och vintern så jag valde att fokusera på det som vi hade problem med i höstas och som jag kände att jag inte hade riktigt koll på hur jag skulle träna. Så med andra ord valde vi att träna på fjärrapportering och våra brister i fria följet.

Fick många tips och Frida är jätteduktig på att känna igen hundtyper och jobba efter hundens egna temperament, styrkor och svagheter. Hon ser individen, då hon började sin hundträning med Border Collie och idag har Malinios, och det är alltid skönt att gå kurs för någon som vet hur ens ras funkar. Hon har även utvecklat en massa olika träningsmetoder, då man inte kan träna en Schäfer på samma sätt som en Border Collie i många sammanhang. Det gör inget om en Border Collie inte släpper leksaken direkt på ”loss”, medans en schäfer -måste- släppa direkt på ett ”loss”, annars får man problem 😉 Det köper jag, för det är mkt mer skärpa i en schäfer, och skärpan kan ställa till problem.

Nu ska vi jobba på våra svagheter kommande veckor, så kommer championatet sitta!

My Vikki

Idag har vi haft en riktigt slödag, har tvättat och städat lite. Nu på kvällen har jag borstat Vikki och Lexie samt gett dom ett bad, då det är fäll-period nu.. Men nu luktar dom gott, och mycket av den lösa pälsen är borta. Kelly fick ett bad i fredags, och hon släpper groteska mängder päls! Därefter sprang hon ut på gården, snubblade och bröt en tå… Så nu går hon på vila tills tån läkt, Kelly’s skador tar inte slut…

Bella och Thea ska vi försöka bada under veckan, då även dom ser ut som skabbrävar 😉

Autumn Sun

Det är så typiskt mig.
Så fort jag har en tävling på gång så tränar jag för fullt till den, önskar jag hade mer disciplin och tränade lite mer målinriktat året runt. Men man kan inte få allt, jag har sju hundar som ska aktiveras och att träna målinriktat med dom hela tiden, året runt vet jag är fullkomligt omöjligt. Speciellt när fyra stycken av dom inte bor i mitt hushåll konstant så jag kan göra dom där fem minuters träningarna i reklampauserna på kvällarna. Samtidigt så anser jag att hundarna behöver vila, och återhämtning och att det inte händer något annat än det mest grundläggande i perioder är bara bra för deras passivitet.

Just nu är det träning inför helgens agilitytävlingar som gäller. Det sista finliret som jag valt att kalla det. I måndags tränade vi längre kombinationer, igår blev det kombinationer tillsammans med lite hoppteknik och idag fick alla tre ett varsitt pass med hoppteknik. Jag filmade passen och har tittat i slowmotion och slutsatsen jag kan dra är att Molly och Lexie har väldigt fin teknik, Lexx är väldigt spänstig och trycker på fint på raka hinder men tappar lite i svängarna, så vi ska jobba mer med ”bend work” medans Bella har en väldigt dålig hoppteknik, hon laddar dåligt men hoppar rätt samtidigt som hon landar dåligt så hon ska få jobba mer med studshinder.
Andra passet blev att träna på deras svagaste hinder, för Bella är det nedfarten på balansen, för Molly slalom och däcket och Lexie fokus fram i raksträckor tillsammans med samla upp sig lite i slalom. Fick även träna lilla Diva när vi fick sällskap av dom i solskenet.

Thea

Thea blir bara piggare och piggare i kroppen, idag har hon fått börja äta Nutrolin Senior för att främja spänsten i lederna och hejda inflammationer. Omega 3-oljorna ska även hjälpa hennes hjärta och hålla hjärnan ung. Allt för min tant <3
Vi laddar om för en omgång till med akupunktur nästa vecka.

Iza opererade bort sin juvertumör i måndags, men precis som med Thea glömde veterinären att berätta för Iza att hon skulle ta det lugnt och vila… För vi har fullt upp med att hålla henne lugn så hon inte sliter upp sina stygn.

Kelly och Vikki går på lågsäsong, så dom är mest bara med och tränar småsaker som typ huvudpositioner i fotgåendet på Vikki och Kelly har fått göra lite kontaktfältsträning.

Men nu är det dags för mig att gå till sängs och ladda inför morgondagens pass på agilityn och hoppas vi får lika fint väder som vi haft hela veckan! Jag tänkte fortsätta med hinderträning på Molly, Lexie ska få lite linjearbete och för Bella blir det hoppteknik.

Hej igen

Tiden har sprungit ifrån mig senaste veckan, men allt har sina förklaringar. Jag har jobbat (som jag alltid gör), och vid sidan av det tränat hundarna och jobbat med KM:et som jag och Malin anordnade i helgen på brukshundklubben.

KM:et då?
Jag vann inte, men jag hade kul. Kelly och Malin gjorde jättefint KM där Kelly gick det finaste hon gjort, Bella hade en klantig förare. Bella går jättefint, så varför jag inte tävlar henne i lydnad mer kan jag stundtals undra. Thea hade jätteskoj, fick kommentaren av domaren ”Väldigt fräsch hund som jobbar väldigt bra för sin ålder”, sådana kommentarer värmer. Vikki’s prestationer säger jag inte så mycket om, det märks att hon ska till att löpa när som helst då hon stundtals fastnar lite i sina egna tankar och sen var det inte optimalt upplagt för att hon ska kunna prestera. Men men

Gick desto bättre på söndagens spår, Vikki som bara gjort ett 100-metersspår under hela 2015 klarade av sitt appellspår som om hon inte gjort annat, lydnaden lika så. Så nu är det bestämt: Under 2016 ska vi satsa på brukset! Hon knep en 3e plats på årets KM i Bruks.

Nu får Vikki gå på vintervila tills löp och allt är avklarat, ingen idé att vi lägger någon kraft på lydnaden just nu känner jag. Nu lägger vi kraften på agilityn om 2,5 vecka med Bella, Molly och Lexie och därefter Molly’s debut i lydnad.
My och Iza gör årets sista agilitystart nästa helg, tänkte åka ner och heja på min tant, därefter är det Iza’s tur att operera bort en juvertumör. Det är ju tyvärr sånt som är väldigt vanligt bland äldre tikar.
Kelly och Thea, ja dom aktiverar vi väl på som vanligt.

Men just idag har hundarna en totalt vilodag.
Jag skulle precis åka till jobbet när jag drabbades av illamående och frossa, så jag kommer inte ur soffan.

Mina <3

Vilken spegel har jag krossat?

Ännu en veterinärklinik avverkad, jag är nu skapligt less på att besöka veterinärer då jag nu avverkat fem olika stationer dom senaste 2 månaderna och säkert det tre dubbla med veterinärer och djurvårdare. Jag får vara glad att jag bara haft med trevliga och tillmötesgående veterinärer att göra under dom här besöken.

Molly

Igår var det Molly’s tur då hon blev plötsligt halt i söndags kväll, vi satte henne på bur- och koppelvila men jag hade en gnagande oro i bakhuvudet då alla hennes symptom stämde in på en korsbandsskada och då det var fullt på dom andra veterinärstationerna så blev det nu att testa en ny, så nu blev det Gunilla kliniken i Djurås. Undersökning och ett antal röntgenplåtar senare blev domen rejält stukade tår och has, hur hon lyckats kommer vi aldrig få veta med vi får nu fortsätta med bur- och koppelvila tillsammans med smärtstillande och antiinflammatoriskt. Jag är dock oerhört tacksam att det inte var någon korsbandsskada, tyvärr blir det inga mer tävlingar i höst men Molly’s välmående går före och hon är ung!

Ja medans vi ändå pratar skador så kan jag meddela att Thea är helt galen, hon har nu börjat få gå lös när dom andra är kopplade men när dom får springa lös får hon fortfarande gå i koppel, till hennes stora missnöje då hon mest går och har dragkamp med kopplet, hoppar efter godis och slickar oss på benen och undrar varför inte hon får springa och jaga dom andra… Det är som att ha en hundvalp hemma just nu, så jäkla ouppfostrad och dryg som hon är, samtidigt som hon är grymt söt 🙂

TheaBråkig? Jag? Skulle jag väl aldrig?

Time flies again

Våran Thea blir bara piggare och piggare, stygnen är tagna och allt verkar gå som det ska, vi ska ta ett nytt urinprov och kolla så alla bakterier är borta bara. Hon är oerhört på sin koppelvila det är iaf en sak som är säker! Och något understimulerad, då hon håller på och driver mamma halt till vansinne stundvis, men det gör inget! För en Glad Thea är det vi vill se!

27 Augusti : Thea

Vaknade tyvärr upp till nyheter imorse att Thea’s mamma Daisy somnat in på morgonen. 15,5år är respektfullt och vi hoppas Thea följer i sin mammas fotspår!
(Ja, Thea är lite mer lik sin pappa) 😉

Thea och Daisy

Annars är det agilityträning och tävling med unghundarna som gäller och vallning med Vikki.

Har tävlat ett par tävlingar med Lexie som just nu och det känns bara bättre och bättre, vi håller på och blir ett team. Hon är jävligt rolig att träna och tävla med, samtidigt som hon stundtals ger mig gråa hår. Det är väldigt mycket vall i henne, och med vallen kommer låsningarna och det gör att jag inte får släppa henne en sekund i handlingen för då kan hon lika gärna springa förbi och ”valla in hindrena”. Just nu vallar hon kontaktfälten, något jag också måste jobba med. Men farten och trycket är det som gör henne till den roliga hunden, hur mycket hon bara älskar agilityn och inget i världen skulle få henne att inte göra det 🙂

I gårdagens hoppklass fick jag rysningar när hon självständigt tog linjen och drog iväg och visade exakt vad hon är gjord av!

Mollys debut är jag mer än nöjd med, inga stora missar och hon tog alla kontaktfält. Disk i båda eftersom Molly inte kan slalom, så istället för att bråka allt för mycket så sprang vi förbi när det stod klart att hon inte kan. Så till nästa vecka är det slalomträning som gäller för Molly. Jag har en kombination redo i huvudet som jag ska bygga och köra med dom båda två. Även Molly visade att hon kommer bli något hon också inom agility 🙂

Mina älskade "valpar"

That’s it for now!

Våran Tuffaste Kämpe <3

Kastas mellan hopp och förtvivlan.
Thea har måndag till torsdag legat inlagd på Strömsholms Djursjukhus där hon opererats för livmodersinflammation. Det här är nog det hemskaste jag varit med om på länge, att lämna sin hund hos veterinären helt hjälplös och utan att veta om man får hem henne igen. Men operationen gick bra, och det var en mycket glad Thea vi fick hämta hem på torsdags e.m, det kändes så skönt när hon kom hem igen.

Men så imorse började det rinna vätska ur såret, och när jag kom hem vid lunch så började det rinna mer och mer. Fick en tid i falun på eftermiddagen, men fattade beslutet att åka in tidigare då jag inte gillade hur mkt det rann. Väl framme började det bli lite lätt blodblandat så dom släppte in oss ganska omgående (den söndertuggade hunden som kom samtidigt fick gå före). Jag kände mig helt förstörd, en trött och hängig Thea som var märkbart påverkad, känslan av hur hjälplös man är, min dunderförkylning som gjorde att jag blödde ner halva väntrummet med näsblod. Det blev bara för mycket!

Veterinären var snäll och lugnade mig ganska omgående, någon inre blödning var hon ganska övertygad om att det inte var. Men vi fick både blodprov och ultraljud som bekräftade detta. Thea har helt enkelt fått in bakterier i buken (när eller var kommer vi aldrig få veta) och därifrån fått en infektion i buken. Så med kraftiga antibiotika och rengöringsmedel fick vi några timmar senare åka hem. Hon var mycket piggare redan när vi åkte hem, det var nog skönt att få ut allt var ur buken.

Så nu är det bara att hålla tummarna att denna vecka slutar bättre än den började!

Våran Thea. Våran Kämpe <3

Thea

En liten knöl…

Thea, våran Thea.

Thea

Jag har för vana att kolla alla juver på mina tikar ca 1gång/månad, på dom äldre lite oftare. Jag vill vara uppmärksam på förändringar för att ta eventuella sjukdomar i tid, och för några veckor sedan hittade mamma en liten knöl i ett juver på Thea. Redan dagen efter hade jag bokat en tid hos veterinären för koll, jag visste ju redan vad det var men veterinären ville ändå kolla innan det beslutades om operation. Min gissning är att veterinären reagerade på hennes ålder, och ville träffa henne för att se hur långt gånget det var och i vilket skick hunden var.

Veterinären behövde inte många sekunder för att bekräfta min diagnos, en juvertumör. Sedan började hon prata om hur jag ville göra, fick tre alternativ:
– Låta den vara och låta åldern ta ut sin rätt.
– Låta den vara, och operera tidigt i höst om det fortfarande var aktuellt.
– Ta den nu, mitt i rötmånaden med risk för komplikationer.

Jag behövde inte ens fundera över det, alternativ 3. Visst Thea är gammal, men Thea är Thea och Thea är pigg, så bort skulle knölen! Jag fick en tid förra onsdagen, på hennes födelsedag. Jag berättade för veterinären att hon är känslig för lugnande och narkos, och hon lyssnade på mig och Thea fick mindre än rekommenderad dos.

Det känns hemskt att lämna hundarna hos veterinären och åka därifrån, tänk om hon ”kraschar” och jag inte är där, tänk om hon inte vill vakna ur narkosen, tänk om.. Ja det är många tankar som snurrar i huvudet medans man åker runt och fördriver tiden. Jag var ut på den lokala klubben och tränade lite agility i spöregnet med Vikki och Lexie, shoppade lite, var in på min gamla skola och lunchade med personalen som jobbade. Sen fick jag äntligen åka tillbaka!

I dörren möter jag veterinären,
”Hej, Redo att hämta utbrytarproffset på uppvaket?”
Japp, det är min Thea det. Inte skulle hon ha någon tratt eller! De hade hon plockat av sig 3ggr på uppvaket innan dom knöt fast den i selen 😉

Allt hade gått kanonbra, och tack till Agria som täckte större delen av kostnaderna (Hur man kan ha sina hundar oförsäkrade är för mig en gåta). Nu har Thea ett långt sår på ena sidan och vila tills det läkt, vi får vara glada att det regnar nu så hon slipper plågas i värmen, då hon inte kommer att få bada heller förens det läkt.

Det viktigaste är att Thea mår bra och fortsätter med alla sina hyss!

Bästa